Sex and the city

Har precis kollat klart på två episoder av denna underbara serie.
Har vart helt fast och är fortfarande. Sparade de första så ska Vi ta och köpa hela boxen.
Roligare dessutom att kolla på den än att kolla på en liten bild på datorn.
Men jag tog mig igenom varje avsnitt från episod 4.

Det värsta var däremot dom två sista avsnitten, som jag inte alls sätt förut. Okej, jag grät, inte bara en gång utan tre. Stackars Zacarias fick trösta mig. Kände igenom mig så otroligt mycket i Carries roll. Visst nu åkte inte jag till Spanien pga av nån kille men jag stannade däremot mycket pga utav en kille. Jag blev kär, jag är kär!
Men de är tung, tungt att se henne åka ifrån sina vänner, känna igen sig i hur mycket man saknar alla stunder tillsammans. Alla fikor, alla utgångar, alla underbara kvällar och dagar överhuvudtaget, och samtidigt är det jobbigt när hon kommer tillbaka till New York från Paris igen.
Hon får äntligen träffa sin familj, sina vänner igen och vara tillsammans med dom.

När får jag det? När ska jag vara det?

Jag vet, jag har själv valt att bo här och jag trivs. Men samtidigt är det svårt att vara så långt bort.
Jäklafanhelveteskap vad jag saknar er alla mycket!

Kommentarer
Postat av: Erica

Och du anar inte vad jag saknar dig :(

2007-09-01 @ 20:24:28
URL: http://yulla.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0